tisdag 4 november 2008

Börjar ana oråd...

(...rubriken är roligast för den som kan sitt "Percy tårar")

Statistikkursen är uppdelad i tre delar. När jag nu håller på med del 3 inser jag att del 1 var ganska enkel ändå. Del 2 lämnade mig i ett intellektuellt stadie motsvarande en amöba eller Kelly Bundy (Våra värsta år), och kring munnen finns än idag en tunn, brun hinna av kvarlämnad choklad (Kaka, muffins, paj, mousse, bulle, dryck. Choklad finns i många former.). Del 2 var sjukt svår. Och nu till saken:

Jag fick ett A i betyg.

Vilket snabbt leder oss till frågan:

Vad vill den kursansvarige? Jag kan tänka mig två saker:
  1. Han har av någon anledning fått uppfattningen att jag är rik, och tänker sig en mindre andel av förmögenheten i utbyte mot ett bra betyg. Kan det vara min stiliga handväska från Åhlens, eller kanske min tre år gamla vinterkappa från H&M som lett honom till den slutsatsen? Eller mina skor, inhandlade på Skopunkten (Ta tre, betala för två, vinterskor till barnen - fuskUGG:s till mig)? Eller min bil, en 5 år gammal Atos, som kommer upp i 80 km/h med två vuxna i, där det inte går att spruta spolarvätska samtidigt som man gasar?
  2. Han vill åt min kropp. Detta blekfeta, otränade, alltför ofta i mjukiskläder insvepta tempel av njutning, krönt av ett lite för stort huvud, prytt med några tunna hårstrån i obestämbar råttfärg och ett par tjocka glasögon som jag inte klarar mig utan?
Käre kursansvarige: Jag försäkrar dig om att jag inte är rik. Jag är sjuksköterska utan äldre släktingar med stor plånbok och skör hälsa. Jag är gift (och det skriver jag bara för att han ska förstå varför jag tycks kunna handla en massa saker trots min fattigdom, och även varför jag utesluter raggningsknep såsom gym, hårfärg och kontaktlinser). Punkt 2 talar för sig själv och utesluter därför vidare spekulationer.

Förlag till slutsats:
  1. Jag är otroligt smart men vet inte om det själv
  2. Jag har väldig tur
  3. Gud tycker om mig trots mitt ovårdade språk.
Vad tror du? Rösta och vinn en tanke från mig. De är unika och snart slut.

Kram Kerstin

...som känner sig lite skojig idag!

6 kommentarer:

Anonym sa...

Svaret är ju givetvis att du är supersmart men inte vet om det själv!!

Anonym sa...

Hhmm, nu blev det "anonym sa" men det vill jag ju inte vara, jag fattar bara inte hur man gör med di´ här nya teknikaliteterna... T.ex är bilstereor väldigt svåra att förstå sig på. Ute och åker i röd Volvo av lite äldre modell. Ska lyssna på musik. Denna stereo satte man på genom att skruva på volymknappen. det fanns en annan knapp för att söka radiostationer. Jag sätter på och P2 eller nå´t sådant är inställt. Eftersom jag försöker vara en modern och poppig tjej trots min digra ålder bestämmer jag mig för att försöka hitta en annan kanal. Börjar skruva på ratten (stereoratten alltså, inte bilratten, inte ens jag är så korkad). Skruvar och skruvar men det enda som händer är att ljudet blir högre och högre men det är hela tiden samma kanal. Tillslut får jag panik av det höga ljudet och försöker stänga av. Då går det upp för mig att jag visst skruvat på fel ratt, jag har skruvat på volymratten isltället för kanalratten...
Iallafall, om jag inte lyckas skriva namn så är det Nilla som skrev inlägget innan.
Och det här.

Kram, kram!

kaos i ett vitt hus sa...

haha! du är rolig du! jag tror på trean -att Gud älskar dig trots ditt ovårdade språk eller vad det nu var du skrev. min tro är ijallafall sån.. :-)
kram på dig! ninna.

Anonym sa...

*asgarv*

Tack för morgonens skratt!!

kramis

Anonym sa...

Börjar piggna till och LER stort när jag läser dig!
Är säker på du är mycket mer smart OCH omtyckt än du vet...1 OCH 3 alltså...hoppas att det inte är försent att vinna en tanke från dig?

Anonym sa...

Du är otroligt smart Kerstin!
Din studie kamrat!