onsdag 29 september 2010

Funderar.


Över livet i allmänhet och livet i synnerhet.
En flicka från vår lilla stad har försvunnit från sina nära och kära, och försvunnit från jordelivet. Någon har tagit hennes liv. Och det är så ofattbart, så svårt att förstå, hur någon kan ta en annan människas liv.

När jag pratar om detta med mina barn frågar den yngste;
"-Mamma, har du lämnat blod på länge?". Och det har jag ju inte, sedan vi var i Indien har de inte velat se röken av mig på Blodcentralen. Så svaret blir nej. Och jag förstår hur hans tankar går.
Att när man ger blod, så ger man liv.

Tänk om det var motsatsen.
Tänk ändå, om det vore motsatsen.

Tänk om jag, eller vem som helst, genom att ge av vårt blod, kunde ge den där vackra, blonda flickan åter till hennes familj. Ge henne livet åter, som om inget hade hänt.


1 kommentar:

Anna-Lena, Drömmar av silver sa...

Så fruktansvärt, jag bara ryser när jag läser det du skriver. Hur kan man göra något sådant???? Vet knappt vad jag ska skriva, så chockad blev jag. Stackars, stackars familj och tänk om det gick att ge flickan livet åter.

Sänder mina varmaste tankar till dig och alla berörda!

Kram Anna-Lena