Hur kan tiden gå så fort?

Alldeles nyss var det måndag, en ny vecka låg framför oss. Nu är det måndag igen och tiden rusar på så fort! Alldeles nyss var jag tre år och hittade min bruna favoritnapp under lillebrors spjälsäng, den hade varit försvunnen så länge att när jag smakade på den var den inte längre god, och jag hade officiellt slutat med napp.

Jag hör det orimliga i att vara 29 år och känna sig gammal, men det är så det känns. Det känns som om livet bjudit mig så mycket, som om jag fått så mycket glädje, sorg, kärlek och överraskningar, allt i ett enda stort virrvarr som är omöjligt att beskriva eller ens överblicka, allt i tvära kast. Allt har jag upplevt med den enorma inlevelse och känsla som beskriver mig allra bäst. Jag är en vante och livet är den vind som blåser mig runt. Ibland är det tvära kast, då och då seglar jag fram på en varm bris.

Varm-bris-moment

Jag vill alltid komma ihåg att inte glömma bort att stanna mitt i allt, blunda och njuta!

Ha en fin vecka, kram Kerstin

Se när den här bloggen uppdateras!

Snö..?

Idag snöar det på bloggen, så du som misstänker att du har lite smuts på glasögonen alternativt att du börjar bli väldigt trött kan känna dig lugn. Hackern Kerstin fixade lite julstämning genom att låta det snöa. Mysigt va?

Nu har hyacinterna slagit ut och sprider sin väldoft i huset. Lyckliga jag som inte är allergisk.

Imorgon har lille B luciatåg i skolan, han tränar och tränar på sångerna, och det är så vackert! Jag är inte typen som går från dylika uppträdanden oberörd, så tillsammans med kamera packas näsdukar. Lipsill.

Jag vill tacka så ödmjukast för alla fina kommentarer som jag får, de gör mig glad ända in i själen.

Nu ska jag för ovanlighetens skull lägga mig i soffan och blunda framför tv:n. Igår var det julbord (hrm, jag menar utbildning med lättare förtäring) med jobbet och jag känner mig fortfarande lite mätt. Och trött.

Ha en mysig kväll,

kram Kerstin

Håll koll på nya inlägg från mig

Tiden går fort...

...när man har roligt, och helgen blir så snabbt måndag!

Måndagar är inte så dumma de heller, då ligger veckan framför en som ett ljuvligt löfte om en nystart (japp, varje måndag - härligt!), tid till pyssel och snickrande och målerier hemma, och tid till att bara vara. Sedan är det strax fredag igen!

Jag har blivit utmanad av Marina, givetvis antar jag utmaningen!

Näpp, tack och lov ingen sån här svår utmaning (Bild).

Detta önskar jag mig av Jultomten:

3 hårda:

• en Kitchen Aid
• extraljus till bilen (några väldigt tuffa helst)
• en guldtacka (..?)

3 mjuka:

• ett lapptäcke i vitt och ljusrosa
• en ny rattmuff (gärna med höger och vänster som den förra, utslitna)
• en laptop i ett mjukt fodral (hehehe, jag är lurig jag!)

3 viktiga:

• en fortsatt frisk, och framför allt lycklig familj
• lugn i själen
• fred på jorden (ja, jag vet att det var vad man önskade sig som liten parvel, men jag önskar fortfarande det)

I min tur så utmanar jag:

Ninna (för att jag tycker så mycket om dig),

Persilja (för att du är så spännande) och

Susanne (för att du är så rolig)!

Nu är det snart middagsdags, må så gott!!

Kram Kerstin

Skolarbete...

...fortsätter att bryda mitt klena intellekt. Igår hade jag ett möte med några viktiga och smarta personer, efteråt var jag så förvirrad att jag skickade följande sms till min fina vän och vapendragare:

(Tilläggas ska, att det material jag presenterade på mötet hade kommit till världen natten innan, lite i panik, men att de viktiga och smarta personerna med fina titlar och stora kontor, som fick det presenterat för sig använde uttryck som "klockrent" och "det märks verkligen att du lagt ned tid på det här". Vart är världen på väg? Och vart ska jag?)

"Hej, ville bara berätta om de bedrägerier jag för närvarande är aktuell med: Är på väg hem från ett möte med docent XXX XXXXXX och FoU-chefen på XXXXX. Vi har diskuterat vidare angående den FoU-rapport som jag ska skriva. Jösses?!? Det är helt galet, de tror på allvar att jag är vuxen och smart och klarar saker..? Visst, visst, om jag ser på det utifrån: gift, villa, fem barn (några av dem med tvivelaktigt ursprung), högskoleutbildning, jobb o.s.v. så kan jag kanske förstå att det verkar ganska pålitligt, men jösses om de visste hur det är inuti mig!! Undrar hur det kommer bli, om det kommer bli att jag:

1. Poletten trillar ned och jag förstår vad det är jag håller på med och blir lika förståndig som alla andra är och som även jag, utåt, verkar vara.
2. Egentligen hajar ingen annan något heller, alla låtsas.
3. En dag avslöjas allt, min mask faller. Och i tidningarna kommer det att stå om en lönnfet tunnhårig kvinna som rent mognadsmässigt känt sig som 14-15 år, men som fått huslån och körkort, som gift sig av ren och skär barnslig förälskelse och beundran, som gått på möten med viktiga människor där hon sett passande allvarlig ut och rynka-på-pannan-ibland-smart, som om hon förstått allt, hållt med och verkat jättesmart, fast i själva verket har hon tränat innan på att se allvarlig ut för att inget skratt ska bubbla upp när hon hör någon professor säga blablabla medan hon funderar på om hon kan säga ursäkta, jag är så bajsnödig, kan ni vänta lite?"

Senare fick jag ett svar från henne:
"Jag för min del kan inte heller riktigt få ihop bilden på utsidan med känslan på insidan. Idag träffade jag t.ex. din vuxna kompis Xxxx, och så vuxna kommer vi aldrig bli."

Detta leder oss fram till följande två frågor:

1. Finns det någon mer därute som känner sig sådan här som vi? Alltid, någongång ibland, eller iallafall en gång?
2. Hur kan man se till att man inte blir jättetoanödig mitt i viktiga möten? Det sänker nämligen ens trovärdighet att gå ifrån en kvart, tjugo minuter.

Några fler exempel på min inre, bristfälliga mognad:

• Igår hände mig följande saker i trafiken: Jag fick parkeringsböter. Jag krockade (fast bara litegrann).
• När jag gifte mig kändes det som att de skulle komma på mig innan det var klart, och komma inspringande i kyrkan och ropa "-Stoppa den där kvinnan, hon är inte vuxen, det ser bara ut så!" ("De" är några förståndiga farbröder som jobbar på departementet för lurendrejare och andra bedragare som bara låtsas vara vuxna.)
• När vi skrev på papperen på huset, tog huslån och sådant blev jag ibland lite förvånad och glatt överraskad när det fanns en rad för mitt namn. På någon nivå hade jag liksom inte förväntat mig det. Får tonåringar verkligen köpa hus?
• Jag hör mig själv uttala ord med innebörden att det inte blir nååågra problem att skriva min magisteruppsats. På engelska.
• De små barnens klasskamrater tycker att L & B har en tokig mamma (jag hoppas det är bra-tokig, inte galen-tokig).
• Jag är barnsligt förälskad i min man.
• Jag försöker driva en inredningsblogg, men den blir bara full av trams.

När ska de stoppa mig???

Ha en världsbäst dag!

Kerstin

P.s. För att öka min trovärdighet ifall någon viktig person läser detta, typ professorn, så kan jag meddela att FoU-rapporten kommer bli jättebra, men efteråt när jag bläddrar i den och läser att författaren heter Kerstin kommer jag tänka "Oj vilken smart tant som har skrivit det här då". Övertygande va?

Börjar ana oråd...

(...rubriken är roligast för den som kan sitt "Percy tårar")

Statistikkursen är uppdelad i tre delar. När jag nu håller på med del 3 inser jag att del 1 var ganska enkel ändå. Del 2 lämnade mig i ett intellektuellt stadie motsvarande en amöba eller Kelly Bundy (Våra värsta år), och kring munnen finns än idag en tunn, brun hinna av kvarlämnad choklad (Kaka, muffins, paj, mousse, bulle, dryck. Choklad finns i många former.). Del 2 var sjukt svår. Och nu till saken:

Jag fick ett A i betyg.

Vilket snabbt leder oss till frågan:

Vad vill den kursansvarige? Jag kan tänka mig två saker:

1. Han har av någon anledning fått uppfattningen att jag är rik, och tänker sig en mindre andel av förmögenheten i utbyte mot ett bra betyg. Kan det vara min stiliga handväska från Åhlens, eller kanske min tre år gamla vinterkappa från H&M som lett honom till den slutsatsen? Eller mina skor, inhandlade på Skopunkten (Ta tre, betala för två, vinterskor till barnen - fuskUGG:s till mig)? Eller min bil, en 5 år gammal Atos, som kommer upp i 80 km/h med två vuxna i, där det inte går att spruta spolarvätska samtidigt som man gasar?
2. Han vill åt min kropp. Detta blekfeta, otränade, alltför ofta i mjukiskläder insvepta tempel av njutning, krönt av ett lite för stort huvud, prytt med några tunna hårstrån i obestämbar råttfärg och ett par tjocka glasögon som jag inte klarar mig utan?

Käre kursansvarige: Jag försäkrar dig om att jag inte är rik. Jag är sjuksköterska utan äldre släktingar med stor plånbok och skör hälsa. Jag är gift (och det skriver jag bara för att han ska förstå varför jag tycks kunna handla en massa saker trots min fattigdom, och även varför jag utesluter raggningsknep såsom gym, hårfärg och kontaktlinser). Punkt 2 talar för sig själv och utesluter därför vidare spekulationer.

Förlag till slutsats:

1. Jag är otroligt smart men vet inte om det själv
2. Jag har väldig tur
3. Gud tycker om mig trots mitt ovårdade språk.

Vad tror du? Rösta och vinn en tanke från mig. De är unika och snart slut.

Kram Kerstin

...som känner sig lite skojig idag!

Kalla mig professorn...

...för jag fick ett A på den svåra svåra statistiktentan! Helt sjukt, de måste ha förväxlat mig med någon annan som förstår siffror.

Men jag är inte den som skvallrar!!

Nytt världsrekord...

...i kommentarer! Jag blir sååå himla glad av att läsa de kommentarerna ni lämnar, jag skrattar och blir varm i hjärtat, sedan spar jag på den känslan inuti och suger på den som en god liten karamell resten av dagen. Karamell är ett fint ord tycker jag. Ett annat fint ord är ljuvlig, det är mitt vackraste ord och det är därför bloggen fått heta just "Ljuvliga liv" ♥

Egentligen har jag inte alls tid att sitta här och skriva, jag har en väldigt svår tenta att skriva klart och jag tror allvarligt talat inte att jag förstått en tiondel av det jag skrivit. Det handlar om statistik, och det här med siffror är inte min starka sida. En annan sak är att jag alltid känner mig väldigt förvirrad och korkad när man blandar siffror och bokstäver, n, s, y eller z mitt ibland några vanliga 3:or och 8:or. Då fattar jag prick ingenting. Lyllos om jag vore han i den där filmen med han som var med i Gladiator, när han är ett mattegeni. Och nu tänkte jag skriva att han också är boxare men det var visst en annan film. Ja, förvirrat är bara förnamnet. Hoppas jag får med mig rätt barn hem när jag hämtar småbarnen i skolan sen. Hoppas jag hittar till skolan. Russell Crowe heter han ju! Kommer från Australien, har för vana att slå sönder hotellrum. Har nog suttit i fängelse.

Nån annan som nästan får sitta i fängelse, det är jag det. Häromdagen var jag ute och susade i min lilla Atos, när polisen plötsligt stoppade mig och påpekade att jag inte hade besiktigat den lille. Hoppsan Kerstin! Jag var ju typiskt nog på väg till jobbet, och när jag sa att jag var på väg för att rädda liv fick jag åka. Nej, där ljög jag. Jag fick åka hem med den lille och sedan fick min stackars Anita åka en lång omväg och hämta mig på vägen till jobbet. Polisen tyckte nog att jag verkade ha ett klent intellekt, därför släppte de mig med en varning. Jag slapp böter. Schysst! Jag tänkte säga till polisen att jag hoppades att jag kunde hjälpa henne någon gång, men det vore ju nästan som att säga att jag hoppades att hon eller någon av hennes kära skulle bli svårt sjuka, så jag lät bli. Annars kanske jag hade fått böter ändå.

Kerstin är snabb och farlig i Atosen. Farbror polisen aktar sig.

Ja, alla som har pluggat till en tenta förstår nog varför jag sitter här och skriver som om jag hade all tid i världen och är trött, fnittrig och väldigt oseriös. Det finns ingen gång som man kan komma på så mycket annat att göra som när man har en tenta som flåsar en hälarna. En gång blötlade jag t.o.m. kikärtor. På tal om ärtor så säger min man att när han ätit ärtsoppa så får han "inte en blund i räva på hela natten". Fniss, det tycker jag är väldigt lustigt sagt!

Min man ser alltså inte ut ungefär som en rosa kanin, jag tyckte bara bilden var skojig.

Kära nån, nu får jag nog ta mig i kragen och göra nån statistikpryl.

Kram, ha en toppenfredag!! /Kerstin

Snillen spekulerar

Madde, 16, gör hemläxan (Madde är inte den skarpaste kniven i lådan, förmodligen är det så att intellektet har gett vika för hormoner).

Madde: - Kerstin, vet du varför Sverige är så hårt drabbat av försurning jämfört med andra länder?
Jag: - Neej...är det nån läxa eller?
Madde: - Ja.
Tystnad. Jag dricker lite te.
Madde: - Men det kanske kan vara att det liksom blåser ganska mycket här, så det blåser hit mycket koldioxid och så?
Jag: - Ja, kanske det. Kanske avgaser från typ Sovjet och sånt. Det kan det nog vara.

Inte ens min knivskarpa hjärna kan vara på topp alla gånger. :)

Ibland tog även Einstein semester

Låtsas-Bertil

I brist på spännande inredning och hemmapyssel då jag BARA jobbar just nu kommer här en festlig liten anekdot som utspelades i vårt hem för några månader sedan:

Lille B har en docka som han älskar av hela sitt barnahjärta, den är alltid med honom och den sover alltid med honom. Dockan har aldrig fått något riktigt namn, utan har alltid hetat bara "bebisen". För ett tag sen dristade jag mig till att fråga lille B, när han lekte med Bebisen, vad Bebisen egentligen heter?

B svarade helt iskallt och som om det vore den naturligaste saken i världen: "-LåtsasBertil."

Lite senare så skulle storebror L dra lite djur-fakta för lillebror (han gillar djur), han frågade lille B (som fortfarande lekte med Bebisen. Eller jag menar Låtsas-Bertil) vilket världens snabbaste landlevande djur är? B svarade, lika iskallt som tidigare: " -Mamma".

Skojigt va?

Kram Kerstin

Låtsas-Bertil?

Första natten på jobbet och skola...

...var riktigt uttröttande! Fy vad trött man är när man måste starta upp hjärnan efter fyra och en halv veckas semester! Jag var ju också i skolan hela dagen igår och blev alldeles utmattad av alla nya intryck, men oh! så roligt det var! De av mina kursare som jag talade med verkade vara så oerhört trevliga och intressanta människor, det var så givande att tala med de här engagerade, smarta och intresserade människorna! Jag vill träffa dem snart igen! Utbildningen kommer nog att bli krävande i omgångar, men jag tror att den kommer att ge mig oerhört mycket, kurserna verkade jätteintressanta och utrymme fanns för att utforma utbildningen efter eget intresse för att kunna öka kompetensen inom ens eget intresseområde. Jag ser redan fram emot att skriva magisteruppsats! Jag är nog lite knäpp...

Nu ska jag studsa ut i garaget och måla vidare på mitt hallprojekt, hoppas att det blir färdigt snart för Guds skull! Varför tar allt så himla lång tid? Jag är en obotlig tidsoptimist som allrid tror att allt ska gå fortare än vad som överhuvudtaget är möjligt :-)

Sommarens sista blomsterbukett?

Lite korn, lavendel och andra örter bundna med spetsar och hängda på tork ger mysig sensommarstämning

Hoppas ni mår bra i höstrusket (egentligen får man inte säga höst innan jag fyllt år (på fredag) men idag känns det som det!), ta vara på varandra, tänd några ljus och drick lite varm choklad. Det är vi värda!

Kram Kerstin

Vardagslyx...

...tycker jag är jätteviktigt. Det behöver inte vara så märkvärdigt som det låter, något enkelt såsom att lägga upp maten i fina skålar eller på fat istället för i kastruller, och tända lite ljus. För barnen är sugrör rena kalaset.

Idag, sista dagen på sommarlovet, har barnen haft några små vänner hemma och lekt mest hela dagen. Deras godaste önskemat var makaroner och köttbullar och nybakade muffins till efterrätt.

Själv har jag målat en massa smågrejor såsom ramar, lampfötter och lite barnmöbler. Jag har också sytt två lampskärmar, det blev fint, men är inte riiiktigt klart än. Garderoben som jag pratat om i en vecka nu, måste tyvärr få ett lager färg till...nummer 3 i ordningen...

Jag vill också berätta hur lycklig jag är för att jag fått den stora ynnesten att få ha en vardag med någon, och njuta av den, det är underbart. Tänk på det en stund, hur fint det egentligen är.

Kram Kerstin

Vilken härlig dag!

Idag är jag mycket piggare, åh så skönt! Daniel är tillbaka på jobbet denna veckan, medan jag har två veckors semester till. Det är så synd om honom när han pussas hejdå klockan sex på morgonen och jag får somna om, stackars!!

Barnen har haft en kompis hemma hela dagen medan jag har målat klart alla smådetaljer kring lister, foder och liknande. Nu kan jag med gott samvete pyssla och greja och inreda och så, det känns jättekul! Samtidigt, otålig som jag är, har jag redan en hand upptagen med nästa projekt...

Vi hann också med fotbollsträning och en liten sväng i skogen. Det fyndades bär som avnjöts med glass till kvällsmat av två små gossar som just nu plaskar i badet, och kantareller som avnjöts av Daniel och mig. Vilken delikatess!

Ha nu en riktigt mysig sensommarkväll!

Kram Kerstin

Ännu en dag...

...har tillbringats i sommarens tecken med utflykt till djurpark med barn, syskon, ljuvliga små syskonbarn och föräldrar. Efter lejon, sälar, får, zebror och så vidare är det nästan skönt att komma hem till sin renoveringsvillervalla, hälla upp ett glas vin och njuta av lördagskvällen som blev riktigt fin på uteplatsen trots en regnig förmiddag.

Imorgon är det dags att greppa penseln igen.

Ha en underbar lördagskväll!

Savannens vackraste och mest intagande invånare.

Kram Kerstin

Utflykt!

Underbara sommar! Det är en överjordisk njutning att vakna till solsken och fågelsång, brygga en kopp te och hämta tidningen i brevlådan för att sedan avnjuta detta i solsken utsträckt i soffan (som står i trädgården tack vare renovering). Mer än så behövs inte.



Idag väntar Liseberg på en mamma, en pappa, två småbarn och ett lite större barn hemifrån oss. Än är det dock bara jag som är vaken, alla andra liger och snusar och sover sin skönhetssömn, så fort äggen kokat klart ska jag väcka dem.

Ha en underbar dag!

Kram Kerstin

Att göra listan

Idag har jag:


Färgat håret, det blev bra + Ringt kantorn om hemlisen, nu var det klart! + Strykit färdigt socklar och foder, stod i solen - då slog jag väl nästan två flugor i en smäll va? (det blev ingen middag soven. Sovd? Söven?) + Målat all pärlspont en gång till + en dörrkarm

Och plockat upp alla mina tyger som varit nedpackade i ett år, de har jag lagt så fint i mitt vackraste skåp och det känns så inspirerande att jag genast vill börja sy.

Nu ska jag bara vänta på att min fina blivande make ska bli klar så ska vi sticka och köpa alla de där pysselgrejorna. Just nu sjunger han Elvis i duschen.

Idag har jag varit duktig!!!

Kram Kerstin