måndag 27 april 2009

Varför längtar du...

...till den dag då du ska fylla sju?
Varför skynda på, när den tiden snart är här ändå?"
Och det liv som du har, alla tusentals da´r,
passerar på ett litet kick.
Så medans ditt hjärta slår an, passa på om du kan,
fånga varje ögonblick"
/ Magnus Uggla

För några år sedan blev en av mina systrar svårt sjuk. Det var de mest fruktansvärda, hatade och avskyvärda veckor i mitt liv, de som passerade medan syster kämpade för sitt liv och vi andra, vi som älskar henne, bara kunde se på, be och hålla varandras händer. Där och då stannade våra liv upp och när de senare långsamt startade igen var det i en annan riktning.
Aldrig mer desamma. Mer levande. Närvarande.

En av de tusentals långa nätter som passerade dessa veckor lovade jag mig själv att aldrig mera bara låta livet passera, bara låta dagarna gå som om min livstid var en bottenlös brunn att ösa dagar ur. Och jag lovade att om jag någonsin skulle bli lycklig igen, om syster blev frisk, skulle jag njuta av lyckan och låta den rusa genom min kropp som sockerdricka, helst vareviga dag.



Hon blev frisk, och känslan av att kunna skriva det här orsakar mig fortfarande, fast det gått flera år, en lycka och en lättnad som ännu fyller ögonen till brädden av tårar. Hon blev frisk.
Hon blev frisk.

Och sannerligen, lyckan rusar igenom mig, varendaste dag. Livet är inte oändligt, men möjligheterna, och lyckan är det, om man bara lyfter blicken.

"Visst finns det mål och mening i vår färd,
men det är vägen som är mödan värd.
Bryt upp, bryt upp, den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr"
/Karin Boye

7 kommentarer:

LantlivsAnette sa...

Ohhh, om du visste vad dina ord sög in i mig idag..jag står vid vägkanten i mitt liv just nu..rädd och osäker..men jag hoppas att det ska bli till nåt nytt, nåt bättre..
Kraam Anette

Glitter och Marsipan sa...

Kerstin,vad mycket klokheter du skriver.Det är som att läsa en bra bok.
Vi verkar ha ganska lika inställning till livet.Jag har också varit med om omskakande händelser i min familj,som inte gått riktigt lika bra som hos dej.Av detta blir man förändrad för hela livet,och man lär sej att ta vara på varje ögonblick.
Vad jag tycker om att läsa hos dej i dessa klagans tider.Vad olika folk prioriterar.
Må så gott
kramar Anette

Må Gott sa...

Hejsan!

Ja du Kerstin...jag håller med dig helt och fullt! Ännu en gång!

Så skönt att din syster blev frisk. Och så skönt att du fortfarande kan anamma känslan av lycka. Du verkar vara en sprudlande, levnadsglad och entusiastisk människa med många klokheter att förmedla. Samt massor med humor. Tänk vad jag är glad att jag hittade till din blogg!!!

Tack! Du förgyller min dag! Och säkerligen många andras också!

KRAMAR Anette

rosenskära sa...

Jag har fått en ny favorit, en kvinna, blott 29 år, som skriver så känsligt och så klokt. Hit vill jag komma och tanka.

Lena

Vit som snö sa...

Och det var ett underbart inlägg! Vi har ju bara ett enda liv vad vi vet, så varför låter vi oro och ilska och annat trist komma in i våra dagar överhuvudtaget. Livet är en gåva och vi vet inte hur lång den gåvan är, vi måste vara rädda om varann och oss själva och känna lyckan i det lilla!
Kram Cilla

Anonym sa...

Jaa du Kerstin. Livet är verkligen bara till låns och vi är felr som har fått smaka på hur det kan vara.......

Det är perfekt om man kan göra som du och dra en bra slutsats av det. Många människor blir bittra....

Själv jobbar jag ju som sköterska på akuten och traäffar där på död och svårt sjuka människor både gamla som unga.

Livet är inte lätt men om vi kommer ihåg att det bara är till låns och försöker göra det bästa och njuta av varje dag då tror jag verkligen att vi har kommit en bra bit på väg för att förstå livets förunderliga gåta

*Kram på dig* Lena

Hwita Villan sa...

Jag håller verkligen med, och jag tror det är viktigt att tänka på ibland. Att man ska leva varje dag, och inte bara på helgerna t.ex. Ta vara på alla fina små stunder... Tänkvärt som vanligt :).

Kram M ♥